lördag 9 juli 2016

Det där med tolkningsföreträde




















Resonemanget om tolkningsföreträde är något jag stött på många gånger, vare sig det handlar om sexualitet, rasism eller patriarkatet.

Vita heterosexuella män blir tillsagda att de ska vara tysta när det kommer till rasism, HBTQ-frågor och feminism. Resonemanget är att du egentligen inte har rätten att uttrycka dig om saker där du inte har personlig erfarenhet, då du aldrig helt säkert kan veta hur det är att vara i någon annans skor. Speciellt inte i din privilegierade ställning.

Det märkliga då är ju att kvinnor, HBTQ-personer, samt icke-vita, ofta håller med vita heterosexuella män.

Logik är inte enbart beroende på erfarenheter. Det är också beroende på observationer, lyhördhet inför siffror, verifierbar data, andras erfarenheter, och viljan att ifrågasätta sin egen uppfattning. Eller för att sätta det i enklare termer: Jag behöver inte åka till nordpolen för att kunna förstå att det är kallt där.

Man når inte vattentäta slutsatser bara för att man anser sig vara förtryckt. Jag säger inte emot dig för att du är en kvinna, eller svart. Jag säger emot dig för att du har fel, och det behövs perspektiv från folk utanför lika mycket som innanför.

Om vi vänder på den identitetspolitiska vänsterns resonemang når vi följande absurda slutsatser.

* Du är kvinna - du har inte rätten att säga till män att de inte är förtryckta.

* Du är svart - du har inte rätten att påstå att någon annan har privilegier.

* Du är vuxen - du har inte rätten till en åsikt om barnuppfostran.

* Du är nykterist - du har inte rätten att uttala dig om narkotika.

* Du är människa - du har inte rätten att kämpa för miljön, för du är inte ett träd.

Om någon antar att de har tolkningsföreträde framför mig antar de även att de vet allt om mitt liv och mina erfarenheter, vilket är höjden av arrogans. Hur ska vi någonsin lyckas förstå, och möjligtvis lära av varandra, ifall vi inte vågar ifrågasätta varandra och ha obekväma diskussioner?

Sen behöver man inte hålla med varandra i slutändan, men just det verkar inte PK-vänstern förstå. Hela tiden hittar dom på koncept som "tolkningsföreträde" så att ingen ska kunna ifrågasätta dom, för det är vad det handlar om i slutändan. "Håll käften och lyssna på mig. Du är härskare, jag är förtryckt. Jag har rätt. Inte du."

Den som vill lära sig mer om denna galenskap bör se detta informativa klipp



torsdag 7 juli 2016

Jockiboi attackeras av feminister som tror han stödjer våldtäkt

Det är lite roligt att följa dramat mellan två av Sveriges största youtubare. Jockiboi och Therese Lindgren. :D

1. Jockiboi kritiserar Zara Larssons manshat. Det han skriver är lugnt och sansat, ändå tolkas det som en "känga", "uthängning" och "attack".

2. Svärmen av PK-feminister flockas och tolkar det som att han stödjer våldtäkt. Då börjar dom säga att han ska dö och att hans flickvän borde bli våldtagen.

3. Therese gör en video där hon säger att det INTE är ett problem att kvinnor gör falska våldtäktsanmälningar.

Hon sprider även lögner om Jockiboi. Till skillnad från hennes följare försökte jag faktiskt ta reda på vad han har sagt, hittade skärmdumparna, och ser inte någonstans att han lägger skulden på "tjejer" för att våldtäktsmän går fria. Han är tydlig med att en extremt liten andel ägnar sig åt falska anmälningar, och att det är problematiskt. Therese däremot överdriver sin feltolkning och påstår att han ifrågasätter majoriteten av offer.

Jag tänker fokusera på den sista punkten. Ni får gärna rösta upp min kommentar på hennes video, så det blir lite nyans i kommentarsfältet.

Falska anmälningar är visst ett problem. Det gör att riktiga offer får det svårare att bli trodda, får mindre lust att anmäla då de inte vill buntas ihop med lögnarna, och sen har det även lett till att oskyldiga män begår självmord. Det skadar alltså både kvinnor och män.

Therese vägrar tro att någon är kapabel till falska anmälningar, men här i Aftonbladets artikel ser vi hur såna kvinnor resonerar och att dom faktiskt finns på riktigt: "Jag ville inte framstå som en slampa som legat med två killar samma kväll, sa flickan. Det var för att inte såra sin väninna, som var kär i en av killarna, som flickan ljög."

Det finns även ett ekonomisk incentiv till det hela, då man kan tjäna hundratusen via försäkringskassan: "Offrets försäkringsbolag betalar ut närmare hundratusen kronor. Ibland anar bolagen ugglor i mossen, men väljer oftast att betala. Att uttrycka tvivel kan bli förödande, inte minst massmedialt. Få ärenden blir bevismässigt så uppklarade att de leder till åtal för bedrägeriförsök."

Samtidigt är det ett problem med män, som varenda gång så fort våldtäkt kommer på tal, omedelbart får för sig att dom är ett geni på Einstein-nivå som påpekar ”MEN ÖHHH FINNS JU TJEJER SOM ANMÄLER FALSKT MÄD? VET DU DÄ?”

Det är som att dom gör detta för att slippa känna kollektiv skuld, eller något. Det är patetiskt att bevittna. Jag är medveten om att falska anmälningar sker, men 80-90% av alla våldtäkter anmäls aldrig. Mängden som är offer för våldtäkt, är större än mängden som är offer för falska anklagelser. Uppenbarligen har du inte ett statistiskt underlag att automatiskt stämpla alla som lögnare när de vittnar om övergrepp. Finns en skillnad på nyansering och victim-blaming.

Man måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt, och angripa problemet utifrån så många vinklar som möjligt. Jag ser främst två problem med våldtäktsanklagelser.

1. Antigen tror hela sociala cirkeln att tjejen ljuger, att hon bara vill ha uppmärksamhet, och som ett resultat av detta börjar dom hata henne och mobba henne. Effekten detta har på tjejen är att hennes trauma förvärras flera gånger om.

2. Antigen tror hela kompisgänget att killen ljuger, att han är den värsta sortens äckel som gett sig på en flicka sådär, och som ett resultat av detta börjar dom hata honom, mobba honom och möjligtvis misshandel. Effekten detta har är trauma. Han kan inte lita på kvinnor längre, och i vissa fall slutar det med självmord för att livet i princip är över. Det spelar ingen roll om han är oskyldig, alla tror han är en förövare och ingen vill associeras med en våldtäktsman.

Folk är idioter, helt enkelt. Dom vet inte ett piss om sexuella övergrepp, vilka reaktioner som kan uppstå, hur förövare kan se ut, etc. Dom har inte läst på massivt om alla dessa saker, men ändå tar dom sig arrogansen att leka domare i fruktansvärt känsliga situationer. Vad du "tror" bär inget intellektuellt värde, har du inte plöjt igenom forskningen som finns kan du låta bli att anta saker.

Oftast är det deras fåraktiga natur och respekt inför social status som får avgöra vem det är de tror på. Är killen populär och omtyckt så är han oskyldig. Är tjejen pundig eller glad i sex så är hon bara ute efter uppmärksamhet. Trots att nymfomaner kan bli våldtagna lika lätt som alla andra, och trots att förövaren ofta är någon som ”inte ser ut som att han BEHÖVER våldta”.

Ingen vill tro att deras bästa polare skulle kunna begå våldtäkt, ändå är det just så det ser ut i princip jämt, förövaren har en lika vanlig umgängeskrets som alla andra. Hagamannen var väldigt omtyckt av sina klasskamrater.

Utöver att folk behöver bli mer pålästa, så borde dom låta bli att lägga sig i. Du var inte där själv och såg det hända, så låt de två personerna ifråga hantera det i rättssalen. Det är en konflikt mellan dom.

Om du vill göra något kan du erbjuda stöd till den du står närmast, men låt bli att trakassera den andre. Man vet aldrig något helt säkert, och om du skulle hota eller trakassera den andre, och det sen skulle visa sig att du hade fel i din bedömning, så har du ställt till med en jävla skada för personen du trodde helt fel om.

Det är mina tankar kring det hela. Har jag fel nånstans?



måndag 4 juli 2016

Våldtäktsmän & Självdistans

Jag har aldrig hört talas om något liknande: https://youtu.be/apm1MOaaCRw?t=1m49s

En dokumentär om Hagamannen, en av hans offer blir överfallen med knytnävsslag mot ansiktet. När hon ligger på gräsmattan och blir våldtagen säger hon att det är för kallt och obekvämt, och frågar om dom inte kan gå in istället.

Dels är det imponerande att hon lyckas behålla sitt lugn under ett traumatiserande övergrepp, den vanligaste reaktionen under våldtäkt är att man fryser till is och flyr till en annan plats mentalt, detta oavsett om man utsätts för våld eller inte. Men något ännu mer otroligt är att HAN KÖPER DET

HAN FÖLJER MED IN, FÖR ATT HAN SERIÖST TROR ATT HAN LYCKATS CHARMA HENNE 
(så fort dom kommit in i trapphuset ringer hon på grannens dörr såklart)

Detta visar hur dålig självdistans våldtäktsmän har, något jag varit inne på tidigare, men detta stämmer speciellt om de som begår överfallsvåldtäkter. Får mig att tänka på vad Nicholas Groth hade att säga om förövarpsykologi: https://en.wikipedia.org/wiki/Types_of_rape#Groth_typology

Den andra kategorin, the power rapist: ”They may believe that even though the victim initially resists them, that once they overpower their victim, the victim will eventually enjoy the rape. The rapist needs to believe that the victim enjoyed what was done to them, and they may even ask the victim to meet them for a date later.”

”Because this is only a fantasy, the rapist does not feel reassured for long by either their own performance or the victim's response. The rapist feels that they must find another victim, convinced that this victim will be "the right one".”

Det låter som att han tror han lever i en romantisk komedi. Eller ett avsnitt av How I Met Your Mother. ”JAG MÅSTE HITTA DEN RÄTTA”

Skulle inte förvåna mig Hagamannens favoritfilmer är
500 Days of Summer
When Harry Met Sally
Titanic
Bridget Jones Diary


Stackars missförstådda våldtäktsman, han försöker ju bara leka pickup-artist :((((( The Mystery Method, negga dom och sådär.